Sjölyckan

För några veckor sen var det dags för namngivning för vår lille (store) Wiktor.

Eftersom jag inte är med i svenska kyrkan sen ganska många år nu (jag valde dessutom för ännu fler år sedan att inte konfirmeras) så känns det inte rätt med ett dop. Jag tror helt enkelt inte på hela den där kyrkliga grejen. J är fortfarande med men delar mina synpunkter och skulle gått ur kyrkan för längesen, det blir bara aldrig av.

 

Årstiden inte är rätt för att vara utomhus i trädgården hyrde vi bygdegården i byn, precis som på L´s namngivning förra året. 40 personer, mest släkt men också både L´s och W´s faddrar, vänner, var vi.

På L´s namngivning gjorde jag maten och efterrättsbuffén själv. Det är roligare att bjuda på mat och fika man gjort själv även om jag var sugen på att köpa färdigt denna gången. Nu blev det inte så och i efterhand är jag glad för det. Maten uppskattades och efterrättsbuffén lika så.

 

Kycklingfilé med potatisgratäng, bearnaisesås, ädelostsås och sallad följdes av Lussekatter, blåbärsprinsesstårta, amerikanska cookies med Dumle och pannacotta med Ahlgrensbilar.

 

En trevlig eftermiddag hade vi, mycket skratt och prat och många fin fina presenter fick W.

Å så namnet då, även om han på pappret haft det ganska länge. Joakim efter pappa, Wiktor för att vi tycker om namnet både jag & J men också för att vi tycker att det funkar fint med storebrors namn, å så Anders efter morfar.

Fadder blev vår fina vän Cin som varit min vän i si så där 18 år och som dessutom var med den där fredagskvällen när jag träffade J. Tack fina du för att du ville ta dig an uppdraget.