Sjölyckan

Två små liv. En stark kärlek. Ett drömhus på plats. En näve hundhår. En nypa katthår. Några ulliga & en skvätt rock.

VAB vardag

Kategori: Djuren, Vardagen

Inskolningen för W gick fint. Efter den här det dock varit lite mer knackigt med dagar på fsk. Förra veckan hade L feber några dagar, W var själv på fsk ett par förmiddagar då. Mest för att det inte skulle gå så lång tid mellan gångerna för honom när miljön fortfarande är så ny.

I helgen fick han höstblåsor  (jag tror faktiskt varenda unge på avdelningen haft dem nu) så denna veckan är det han som är hemma. L var ett par förmiddagar men sen igår kväll har han feber och idag hade även han blåsor. Drygt. Nu hoppas vi de kryar på sig och kan vara på fsk som tänkt nästa vecka istället.

L har sällskap av bästa Luna i sjukstugan. ❤
W är pigg även om han är sjuk. Soffhäng framför Nyhetsmorgon, lite surf på plattan & en skvätt kaffe kan man ju passa på att njuta av när man ändå är hemma... 😍

Vi har försökt njuta så gott det går mellan febertoppar & ösregn iaf. Plocka smultron i oktober är ju ändå lite lyxigt. 

Jag har rensat bort en massa små jordgubbsplantor (57 för att vara exakt) och det finns en hög över om någon är sugen och har plats. Vi fick bara plats med 35 av dem. Nu funderar jag på att utöka jordgubbslandet istället men det är än så länge bara en tanke. 
Lite matlagning är man ju tvungen att klara av även om det är sjukstuga & grabbarna som varit gnälliga och inte velat sysselsätta sig själva uppskattar att får vara med & hjälpa till. Den ene åtminstone, den andre gör mest som brorsan gör och är nöjd med det.

Katterna har fått börja gå ut korta stunder. Luna tycker det är toppen och njuter av att vara ute. I alla fall en stund. Wiska däremot vill helst slippa och sitter mest på ett fönsterbleck eller i en blomlåda och talar om att hon vill gå in igen. Jaja, lär väl sig att uppskatta det. Jag hoppas det i alla fall.

Franz och jag har klarat av några löprundor i mörkret också. Det är inga långa rundor och det går inte fort. Men vi gör det och det känns i alla fall bra efteråt. 

Det är dags att inta kudden och ladda för det som förmodligen blir veckans sista arbetsdag imorgon. På fredag är det min tur att vara hemma om grabbarna inte är krya tills dess. Vi delar lika på VABdagarna, för allas skull. Hur gör ni?

Wiska & Luna och ett skitigt barn

Kategori: Djuren, Vardagen

Wiska & Luna ❤❤

I fredags när jag jobbade åkte grabbarna till Djurens Vänner och hämtade hem våra två nya familjemedlemmar. Efter många diskussioner om vad nykomlingarna skulle heta landade vi tillslut på Wiska & Luna. Tanken var att den svarta skulle heta Luna & den bruna Wiska. L hade dock en annan uppfattning så det blev tvärtom. Wiska är Ls katt och Luna är Ws. Det är den lille herrn väldigt noga med också.  

Översociala och sällskapliga är de båda två.  Inte det minsta rädda och de är väldigt förtjusta i barnen som iofs är lika glada i katterna.
Vi som haft två gamla damer tidigare försöker vänja oss vid att katterna är precis överallt. Till och med på kanten på kåpan över vedspisen i köket! Vid varje mål mat plockar vi ner dem från bordet ungefär 18 gånger.  De är pigga på livet & superkeliga. 


L läser en saga för Wiska som hade krupit upp och lagt sig i hans säng.
Luna myser med L i soffan.

Helgen spenderades hemma. Vi passade på att njuta av att hänga tillsammans, det blir inte så mycket av den varan som jag skulle önska sen jag började jobba. Lite häng ute blev det såklart också och vår lille skitgris W njöt i fulla drag. Han är fullkomligt galen i vatten och minsta lilla vattenpöl får honom att bli helt tokig. Det går inte släppa ut honom utan gummistövlar och galonisar & ändå är han nästan alltid blöt innanför. Han sitter liksom i vattenpölarna och plaskar gärna med händerna för att sedan dra händerna genom håret eller helt enkelt klappa med de skitiga händerna på de små rosiga kinderna. Ett skitigt barn är ett glatt barn sägs det och det stämmer på W för han är verkligen nästan alltid glad. Och skitig!

W är oftast glad...
...och skitig!

Avslut och nya familjemedlemmar

Kategori: Djuren, Lille L, På Sjölyckan

Igår hade vi begravning här på Sjölyckan. Det är trots allt snart 11 månader sedan Ernzt lämnade oss och nästan två månader har passerat sedan katterna fick somna in. Det var dags helt enkelt. 

Vi valde att kremera allihop så det har inte varit någon brådska med att få det gjort men det blir ändå ett avslut när de faktiskt få komma ner i jorden. 

Smågrabbarna och jag var på Blomsterlandet i lördags och köpte två fina rosbuskar så dem planterade vi. Ernzt fick med sig sitt älskade fårskinn som och katterna fick med sig filtarna de hade den där sista dagen. Även om man har urnor känns det bättre att kunna bädda in dem i något så det inte kommer jord direkt på. 
W satt en bit bort och grävde i jorden, lika skitig som alltid. L ville vara med och satte ner katternas urna i hålet. Vi förklarade att även om katterna är i katthimlen & Ernzt är i hundhimlen så kan det vara bra att ha en plats att gå till. En plats där man kan minnas och prata med dem om man vill. 
Vi la lite stenar runt om och på kvällen tände vi ett ljus där.  

När L skulle sova tittade han på mig och sa "Mamma, Ernzt är i hundhimlen. Å Mix och Tixan är i katthimlen. Men vi ska få nya katter. Det blir spännande!".
Trots sin ringa ålder är han verkligen klok som en bok den där ungen. Och det kändes skönt att han faktiskt smält lite under dagen vad vi gjorde och att han liksom låtit det sjunka in. Tid för avslut men också tid för att avsluta ett kapitel och börja ett nytt.

För att börja ett nytt kapitel är precis vad vi ska göra. I förra veckan var vi hos Djurens Vänner och tittade på två små katter som ska få flytta hit. De var så otroligt sociala och keliga och ögonen på L fullkomligt tindrade. Lika hemsk som kan kände mig när jag åka iväg med Mix & Tixan den där sista dagen lika fylld av hopp och kärlek blev jag när jag såg honom med de där två nya familjemedlemmarna. W fick inte gå loss när vi var där, han är inte riktigt lika pratar än. Men katterna verkade gilla oss allihop och jag hoppas att vi alla kommer trivas i den nya konstellationen. På fredag åker J och grabbarna och hämtar dem och jag ser verkligen fram emot att ha katter i huset igen. 
Nu ska vi bara komma på vad de ska heta också.  En svart och en bruntigrerad är det och båda ska vara honor enligt Djurens Vänner. Alla förslag är välkomna!